Nu springa. Men först nudlar. Jorå, det är värsta dopingen. Allvarligt, jag blev inte trött/illamående/svimfärdig någon gång under hela joggingen i Pildammsparken, efter att jag ätit nudlar. Testade två senaste gångerna och behold the miracle - jag kunde springa hela rundan. Och den rundan är väl ändå 3 km eller något. Nä nu googlade jag den och den är bara 2,8! B-igt. Ok men jag springer lite på hemvägen också så kan det räknas in. 3 km känns väl ändå som ett minimum eftersom jag springer så långsamt att om jag skulle springa ännu långsammare så skulle det se ut som att jag skämt-slomotion-sprang. Men, man måste börja någonstans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar