Det är intressant att observera hästar. De är ganska enkla varelser, föga kända för sitt intellekt. Aber doch, de har överlevt genom tusende år och har det ju rätt bra så något gör de rätt.
Anyway. En trött häst är en harmonisk häst. De mår liksom bra av att bli fysiskt trötta. Då står de helt snällt, ser glada och vänliga ut. Gör allt man ber dem om no questions asked. De har inte energi till hjärnan för att hitta på ofog (sno mat, ge en tjyvnyp, vägra lyfta hovarna, lyfta hovarna hela tiden när man ska linda benen, skrapa med hovarna, vägra stå still, bli arg och frustrerad. Und so weiter).
Och när man rider en häst som går lagom mycket i förhållande till vad den käkar: koncentration, harmoni, välvilja, ambition.
Ett par nävar för mycket havre så blir det cirkus. Fight och tjafs.
Hur fan kan det spela sådan roll?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar