tisdag 20 april 2010

Olympic, inte min kopp te

ÅÅÅÅÅ syraattack på ridningen igår. Jag blev så sur att jag inte ens stannade kvar för att fika utan sprang i vredesmod till bussen. SÅ dåligt det gick! Har fått ny häst nu som jag ska ha i fyra omgångar *gråter på insidan*. Olympic! Vilket ironiskt namn. Olympic games of crap! Nej alltså förlåt. Alla pållar är ju bra från början. Eller typ. Men den här var verkligen inte min cup of tea. Mein Gott! Så stel, så omöjlig att göra något med. Och så smart att den vet exakt när en timme är över. Att det lönar sig att streta emot som FAN för det tar slut efter en timme.

Hade jag ridit själv hade jag fortsatt i hundra timmar om det behövdes. Så jag liksom kunde visat, ok Olympic, du kan lika gärna skippa bullshiten för jag ger mig aldrig. Du vill tjafsa, men vad bra då gör vi det i hundra timmar. Men nu bara grattis, du gick bra i 7 minuter i slutet. Din strategi funkar.

Alltså fy fan vad rasande jag var. Arg på ridläraren, arg på allt. Jag hade velat rida själv, lirka, fixa, luras, pusha. Nu bara fick vi rida lama övningar (utåtställd på volten WHY?!?!?!) och Olympic kutade runt med huvudet upp, bakbenen en kilometer efter och hela ryggen sänkt. Fy fan får ont huvudet bara jag tänker på skiten. Arabhästar alltså - har fan aldrig gillat dem. URK.

Inga kommentarer: