Bra: Kan ni fatta att jag skrivit klart Citykrönikan och därmed officiellt påbörjat min FEM VECKOR LÅNGA SAMMANHÄNGADE SEMESTER (utan betalning men ändå)?
Dum: Tyvärr började jag inbilla mig att jag fått ALS, alltså typ världens hemskaste sjukdom, men nu har jag kommit på att det nog var det faktum att jag tillbringat de senaste dygnen med att dricka öl, inte sova, åka tåg och äta skräp som gjorde att jag kände mig svag i armarna. Och för att jag hörde om en med ALS på radion.
Nu har jag googlat lite (fast jag egentligen inte fick) och såg att det var vanligast bland män i åldern 40-70 år. Hoppas hoppas hoppas jag inte har ALS.
3 kommentarer:
Det är ett gissel att vara en inbillad sjuk. Själv hade jag klupmfot och psoriasis häromdagen. Båda åkommorna gick dock över på ett par dagar. Tack och lov. Tricket är att aldrig läsa/höra något om någon sjukdom och att ALDRIG googla. ALDRIG! Krya på!
Ja jag VET! Även bra att berätta om det, för när demonerna kommer ut i ljuset blir de lite... löjliga.
Ja, att berätta är bra. Omgivningen brukar ha svårt att hålla sig för skratt när man kommer dragande med någon exotisk/osannolik krämpa och ba' "Nä du har nog inte vitiligo, du har bara tandkräm i ansiktet" eller nåt. Men man vet ju aldrig, bättre att förekomma än att förekommas är min filosofi.
Skicka en kommentar