Att jag faktiskt hade 40 kr, plus att jag såg en så ledsam existens utanför Coop igår, gjorde att jag bestämde mig för att köpa Aluma. Utanför Sunk-Ica så klart.
I alla fall började försäljaren prata så himla mycket om mina byxor. Alltså även innan jag sagt att jag skulle köpa.
Han ba: NAE vilka häftiga brallor!!! Vad är det där ÄRE skinn?
Detta var mina nya byxor som jag köpte i Oslo, det är liksom lite skinn på sidan.
Och så sprang han fram och petade på sidan av benet.
Och då blev det sådär dumt. Det gjorde inget, verkligen, det var en ganska vanlig person i sådär obestämbar uteliggarålder - 40-55 kanske. Men sen höll han på att säga hundra gånger åh förlåt nu PETADE jag på dig bara sådär - jag menade ingenting. Och jag bara nej nej det är ok. Men du kanske tog illa upp? Nej det är ingen fara. Ja men du vet jag har så många tjejkompisar, mest tjejkompisar faktiskt, jag är en väldigt fysisk person - jag tycker inte det gör något att man RÖR någon, jag hjälper dem med smink och klipper deras hår och så! (<---här tänkte jag infoga "sedär, där har du en bra födkrok ju!" Men sa istället ---->)Ingen fara. Nu blev du generad - förlåt! Nej alltså det är lugnt. Är du singel? (<--- obs sa han då) Nej nej, jag är sambo. Jaja man VET ju aldrig VERKLIGEN jättecoola byxor jag har aldrig sett liknande är det läder!? Nej det än nog någon syntet. Nej men det tror inte jag! Jag tror det är läder!
Och så tog det så klart skitlång tid att låsa upp cykeln, och sen cyklade jag iväg helt traumatiserad. Mina Oslobyxor. Vet inte om jag kan ha dem mer.
3 kommentarer:
Hahaha, sjukt roligt! Och jobbigt.
Satte kaffet i halsen och höll på att kvävas av skratt när jag läste detta, tack, jag lever lätt 5 år till nu!
Mina fina Oslobyxor. Now what?
Skicka en kommentar